Att branddimensionera en trappa
En trappa är både form och funktion. Den ska se bra ut och passa i ett sammanhang men också, i dess grundläggande funktion, underlätta passagen mellan två nivåer. Funktion handlar även om att säkerställa att aktuella krav och regelverk uppfylls. Inte minst i händelse av brand och ev. utrymning.
Byggnadstekniskt brandskydd handlar om att – förhindra eller minska brandens påverkan av byggnader och människor. Olika byggnader och verksamheter har olika risker och konsekvenser vid en brand. Detta gör att kravställningen på en och samma byggnadsdel blir annorlunda beroende var den är placerad. Byggnadsdelars brandmotstånd indelas efter deras förmåga att uppfylla vissa funktioner som exempelvis R-Bärande, E-Tätande och eller I- Värmeisolerande. Till dessa funktioner kopplas ett tal, tex 15,30,60 som då anger hur många minuter byggnadsdelen uppfyller sin funktion under fullt utvecklad brand. För en trappa innebär R30 i praktiken att den ska fungera som utrymmesväg och vara tillgänglig för räddningstjänst i minst 30 minuter.
Alla byggnader behöver minst en utrymningsväg. De flesta privata bostäder klarar det tack vare fönster eller kanske en balkong. För en offentlig byggnad är det inte lika självklart. Oftast blir trappan det naturliga valet som utrymningsväg även om det finns andra alternativ. Det behöver man ta hänsyn till när man projekterar sin byggnad och ska beställa en trappa, säger Jörgen Johansson som är teknisk chef på Snickarlaget och med många års erfarenhet av branddimensionering.
Konstruktion och ytskikt
En brandteknisk dimensionering av en träkonstruktion kan göras på olika sätt. Eftersom trä brinner relativt kontrollerat så kan Jörgen räkna ut hur mycket material och bärighet som det finns kvar efter till exempel 30 minuter. På så sätt kan trappans dimension anpassas efter aktuella krav på bärighet. – Olika trä har olika egenskaper vid brand. Vi måste hela tiden använda trä där det finns dokumentation och vidimerade data som anger materialets brandegenskaper. Det är ofta en utmaning att erbjuda det material och den ytbehandling som kunden önskar. Samtidigt kan undersidan av en trappa ha en brandklass – tex B-s1,d0 medan ovansida har en annan brandklass som tex Cfl,s1. Detta gör att man måste tänka till lite extra så kombinationen av material och ytbehandlingar blir rätt hela vägen. Olika kulörer är också enklare eller svårare att anpassa för att uppnå aktuell brandklass. Sedan har du också till exempel olika lim och andra fästmedel att ta hänsyn till. Det är många variabler och funktioner som bidrar till helheten – trappans branddimensionering.
Ett nära samspel
Jörgen arbetar tätt med Snickarlagets säljare som oftast är de som har direktkontakt med kunden. I de flesta fall får Jörgen ta del av ett underlag som han och säljaren tillsammans går igenom för att sedan bestämma vad som gäller för material och dimensioner. Är det något nytt, till exempel ett oprövat material eller ytbehandling, så behöver Jörgen också göra nya beräkningar för att säkerställa trappans branddimensionering. Ibland behöver han också själv prata med arkitekten, byggaren eller konstruktören för att hitta den mest effektivaste lösningen.
Trä brinner, stål kroknar
Snickarlaget säljer inte endast trätrappor, utan även stål- och smidestrappor. Och även stål påverkas som bekant av höga temperaturer. – Stål blir mjukt vid brand och tappar över tid sin bärande förmåga. Därför krävs det även teknisk analys för en ståltrappa. Det finns olika sätt att förbättra en ståltrappas brandmotstånd. Ett vanligt sätt är att ytbehandla stålet för att det inte ska bli varmt för fort, säger Jörgen och avslutar: – Oavsett om du som kund köper en trä- eller ståltrappa från oss på Snickarlaget så ska den uppfylla de krav och lagar som ställs på den. Vårt jobb handlar förstås om att erbjuda en väl anpassad produkt för att skydda både människor och byggnader.
