Arkitekt Felicia Kloo om trappor som sätter stilen

Felicia Kloo är utbildad arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och har under många år arbetat på olika arkitektbyråer i Stockholm med bostäder, från tidiga skeden och detaljplaner till färdig projektering. Genom åren har Felicia ritat och format en stor bredd av projekt — men trappan ligger henne särskilt varmt om hjärtat.
– Jag älskar trappor. Det är ett av de roligaste inredningsobjekten att arbeta med, säger Felicia.

En trappa rymmer stora rumsliga och arkitektoniska kvaliteter och förtjänar därför omsorg i varje detalj. Den ska både användas och betraktas varje dag och samtidigt stå kvar under mycket lång tid, under vilken till exempel flera kök eller badrum hinner bytas ut.
– Vid projektering definieras trappan som en byggdel snarare än en möbel, vilket innebär att den förväntas ha samma livslängd som byggnaden den ingår i. Det ger starka incitament att tänka noggrant och göra genomtänkta val också ur ett användarperspektiv, så att lösningarna håller över tid, säger Felicia.

När Felicia formger en trappa börjar hon nästan alltid i kontexten — allt från byggnadens övergripande stil till färger och material som kan fångas upp i utformningen. Lika viktigt är att förstå utrymmet, från praktiska begränsningar till hur trappan faktiskt ska användas i vardagen. I slutändan handlar arbetet om att nå fram till rätt känsla och resultat utifrån platsens förutsättningar, snarare än att hålla fast vid en idé hon kanske hade innan projektet började. Felicia utvecklar:
– Hur vill du använda trappan? Går du direkt ut från sovrummet på övervåningen för att rasta hunden kan det vara smart med en trappa direkt innanför entrén. Men är du som jag — att du inte vill gå där i gruset igen när du väl kommit in — kanske trappan bör placeras längre in i huset. Ett sådant val gör plötsligt trappan mer synlig och därmed central för den arkitektoniska upplevelsen.

Felicia menar att trappor i offentliga miljöer har större krav på funktion än en trappa i ett privat hem:
– När man ritar en trappa i en skola måste man ta hänsyn till strängare utrymnings- och brandkrav, ha handledare anpassade för barn och tydliga kontrastmarkeringar för synskadade. Självklart behöver man också tänka på funktionen i ett hem, men i ett privat hus har trappan i ännu högre grad möjlighet att bli en rumsbildande ryggrad, säger Felicia och fortsätter:
– Det är viktigt att samla all grundfakta och sedan ta fram ett trappkoncept utifrån den.

Detaljerna och proportionerna är viktiga för upplevelsen av trappan.
– Beställer man det som nästan kan kallas urbilden av en trätrappa i ett svenskt hem får man ofta en konstruktion som upplevs lätt, men samtidigt ganska massiv i rummet. Genom att arbeta med detaljerna går det att skapa något helt annat. I stället för en sidoliggande vang kan man välja en underliggande, kanske låta stegen vara öppna i stället för täta, eller arbeta med belysning, säger Felicia.

Ofta är det detaljerna som sätter tonen. Missar man dom kan trappan – och i förlängningen hela huset – tappa sin karaktär. Med genomtänkta detaljer går det i stället att styra uttrycket och förstärka den stil man vill åt.
– I dag är det populärt med trappschakt med två väggar och en trätrappa som upplevs flyta däremellan, vilket ger ett modernt och minimalistiskt uttryck. Ett stålräcke kan däremot höra hemma i flera epoker — från 1800-talshus med en mer klassisk känsla till moderna bostäder där det bidrar till ett stramare uttryck. En tumregel är att ett träräcke ofta upplevs som mer rustikt eller ger en varmare känsla, säger Felicia.

Hon betonar att det inte bara är detaljerna som spelar roll.
– Dimensioner och proportioner är helt avgörande för hur trappan upplevs. Ett träräcke är behagligt att hålla i, men vill du ha ett mer nätt uttryck kan stålet ge dig slankare dimensioner. Har du en tät trappa med kraftiga vangstycken kan ett smalare räcke hjälpa till att balansera helheten så att proportionerna sitter.

Felicia har genom sitt yrke mött många kunder. En del kunder kommer med tydliga idéer om hur trappan ska se ut, medan andra knappt har ägnat den en tanke.
– Jag börjar med att skapa en idé kring trappan. Vi arkitekter har ofta tusen idéer och både vill och kan bidra med vår input. Men det roligaste är när kunden själv kommer med en idé — något jag kan utveckla vidare och väva in i helheten, säger Felicia och ger till sist tre tips:
– För det första, leta inspiration på Pinterest eller andra inspirationskällor. Det gör jag! För det andra, var noggrann med detaljerna. Det är lätt att se en sak framför sig och sedan få något helt annat levererat. För det tredje, tänk på vem som ska bygga trappan, säger Felicia och tillägger:
– Rätt kompetens gör stor skillnad – det låter kanske som att det inte går, men i många fall är det faktiskt möjligt att förverkliga trappan precis som du tänkt dig.